I naturen är bettor, så som Betta splendens, insektsätare och opportunister.
Det betyder att de gärna äter både land- och vattenlevande insekter, men även tar annan mat när tillfälle ges.
Födotillgången inom deras revir kan vara högst sporadisk och varierande.
I våra akvarium vill vi givetvis ge våra bettor det bästa, men vad är det bästa för dem?
Först och främst är bettor köttätare och de behöver därför proteinrik kost, generellt sett med en låg fetthalt.
Som för de flesta fiskar så är det viktigt att anpassa födostorleken efter fisken. Mindre föda kommer gå till spillo om storleken är anpassad så att fisken kan svälja den, istället för att tugga och spotta.
Levande, fryst eller torrt foder?
Det råder delade meningar kring vad som egentligen är bäst för våra fiskar; levande föda, frysfoder eller torrfoder.
Många använder en blandning av dessa. Här kommer en kort beskrivning av de tre typerna:
Levande föda påminner mest om det bettor äter i naturen. Det finns många varianter att köpa, odla upp eller fånga själv.
En mask som krälar lite förföriskt brukar locka fram matlusten hos även med kräsna individer. Den stora nackdelen är risk för parasiter och smittor, samt att dem blir dåliga snabbt i akvariet om dom inte äts upp.
Det kan också vara svårt att garantera näringsinnehållet. Men fördelaktigt vid uppmatning vid avel då de ofta ökar lusten till mat!
Frysfoder har en trevlig konsistens och frysandet minimerar risken för parasiter och smittor. Går också att både köpa och göra själv.
Men det sprattlar inte lika skönt i munnen blir relativt snabbt dålig i akvariet om den inte blir uppäten.
Tilläggas är dock att ALDRIG fodra med röda mygglarver, pga dem är extremt allergena både för oss och fisken samt har taggar på sin kropp som riskerar att fastna i magsystemet på din betta, det finns flertalet som valt bort röda mygglarver pga ökade fall av bukvattensot och liknande åkommor vid användning av dom.
Torrfoder finns i alla möjliga utföranden och det är svårt att summera alla under en punkt. Det viktigaste att hålla utkik efter är högt proteininnehåll, låg fetthalt och passande foderstorlek. Torrfoder har ofta mer säkra näringsvärden och minimal risk för smittor. Nackdelen är att alla texturer och former inte passar alla bettor, det är något att själv prova sig fram till. Det är även lättare att potionera ut, och är ett bra foder för nybörjare.